Terese och Josefine i Tanzania: Finnish charity party

Vi har varit lite tysta på bloggen den senaste veckan eftersom vi har varit upptagna med ett evenemang vi själva har ordnat. När vi har jobbat här med familjerna nu och sett vilka behov som finns och hur viktigt det skulle vara att få mer sponsorer för organisationen så kom vi på en idé. Vi hade möte för ca 3 veckor sedan med vår teamleader och han hade själv kommit fram till att det skulle vara viktigt att människor här i Tanzania skulle bli medvetna om hans organisation. Han hade bjudit en evenemangplanerare till mötet och vi började fundera vad vi kan göra här. Någon form av välgörenhetsevenemang blev sagt. Efteråt började jag, Josefine och Elin fundera hur många människor vi känner här som vi kunde bjuda. Vi kom fram till att vi känner ett trettiotal människor här och många av dem är egna företagare och tycker att vårt volontärarbete här låter intressant. Alla våra vänner här har varit fantastiska under dessa tre månader. De har alltid bjudit med oss på fester, middagar och välkomnat oss till Mwanza, därför tyckte vi också att en välgörenhetsfest med finländsk mat och bål skulle vara roligt så vi också kunde ge dem en rolig kväll som vi har ordnat.

Vi hade vår fest på ett hotell i centrum som heter Gold crest. Vi flickor och vår evenemang planerare hade ett möte med en av cheferna på hotellet. Han tyckte om vår idé och sa att vi får ha festen där i en av restaurangerna. Vi fick också lov att vara med kockarna i köket och tillreda vår meny med deras hjälp. Vi skrev en lista på alla ingredienser vi behövde och de handlade dem. Lördagen före eventet prövade vi att göra menyn och chefen och kökschefen fick smaka och vi fick klart godkänt.

Vår meny bestod av: maletköttpajer, potatissallad, grönsallad, räktoast, vaniljglass och äppelpaj. Vi hade också blandat bål och Heineken hade sponsrat oss med 96 ölflaskor. Gästerna tyckte om maten, speciellt maletköttpajen. Allt i vår meny var nytt och annorlunda för gästerna och vi fick många fina kommentarer.

Vi hade designat våra inbjudningskort tillsammans med eventplaneraren och de gav vi till våra bekanta, evenemangplaneraren bjöd sina bekanta som alla hade egna företag eller arbetade för något företag. Vi bjöd 50 personer och ca 35 gäster dök upp så vi var mycket nöjda. Det var nervöst innan eftersom vi hade skrivit att festen börjar 18.30 men det var inte många som dök upp då ännu. Vi var dock medvetna om att detta är Afrika så tidsuppfattningen är annorlunda än hemma i Finland. 21.30 hade de flesta kommit och alla åt av maten och drack. Vår teamleader hälsade alla välkomna och sen var det Josefines, min och Elins tur att ha en presentation om vårt arbete ute på fältet. Eftersom Elin jobbar på ett annat ställe så berättade hon först lite om det och att hon gör familjebesök och har registrerat döva och stumma barn som inte går i skolan. Sen höll vi vår presentation, vi hade gjort en powerpoint med bilder och tog upp det viktigaste att vi stöder barn till skola med uniformer, gör familjebesök och sen följer vi upp och ser hur det går för familjerna. Vi visade bilder från när vi har tagit mått av barnen för skoluniformerna, när vi delade ut uniformerna och lite bilder hur det kan se ut i ett hus när det saknas madrasser och huset har stora hål i väggarna o.s.v.

Efter presentationen gick vi runt och pratade med gästerna och alla tackade och tyckte att vår presentation var bra och rörande. Vi sålde också t-shirts och pengarna går till organisationen. På t-shirten stod det en text på swahili som betyder ”din lycka är min lycka” på svenska.

Två gäster på festen arbetar på radio här i Mwanza. De skall göra ett program om organisationen och om familjerna. De berättade också att de planerar att ha hela juni månad som en välgörenhetsmånad. Människor får donera kläder, madrasser, skor, pengar o.s.v. till radiostationen och de kommer i sin tur föra det vidare till vår organisation. Så det var verkligen en otroligt bra sak för oss att vi lyckades få dem att hjälpa till.

Detta är alltså vad vi gjort den senaste tiden. Vi har också hunnit med några familjebesök men återkommer om det senare eftersom vi kommer att stödja tre familjer till denna vecka med ett litet café och en sömmerska skall öppna en butik i centrum där hon skall sy kvinnokläder.

Vi är mycket nöjda med vår fest och glada att vi tre flickor har åstadkommit något sådant i ett främmande land med hjälp av fantastiska människor.